Det var en gång en liten zombie som hette Knös. Han var grön, han gick lite snett, och han älskade kakor mer än något annat i hela världen. Problemet var bara att han aldrig hade smakat en.
En kväll nosade han sig fram genom skogen. Det doftade något. Något sött. Något nybakat.
Doften ledde honom till bageriet i utkanten av byn. Skylten sa STÄNGT. Lampan var släckt. Men ugnen bakom fönstret var fortfarande ljummen, och på bänken stod en skål med deg, täckt med en handduk.
Knös knackade försiktigt på rutan med en grön knoge.
En äldre dam öppnade. Hon hette Magda, hon hade mjöl på kinderna, och hon såg inte rädd ut. Bara lite trött.
”Vi har stängt”, sa hon. Sedan tittade hon närmare. ”Du är grön.”
”Jag är en zombie”, sa Knös. ”En av de snälla. Jag vill så gärna smaka en kaka. Bara en liten tugga. Jag har aldrig …”
Magda tittade på honom. Sedan på degen. Sedan på klockan.
”Degen ska jäsa en timme till”, sa hon. ”Och jag ska ändå baka till i morgon. Kom in. Men tvätta tassarna. Öh. Händerna.”
Knös tvättade händerna i diskhon. Det gröna gick inte bort. Magda gav honom ett förkläde.
”Kan du röra?”
Det kunde han. Lite klumpigt, men han kunde. Magda visade honom hur man strör mjöl, hur man formar bullar och hur man gör ett snitt i toppen, så att de spricker fint i ugnen.
”Varför är du vaken så sent?” frågade Knös.
”Folk vill ha färska bullar till morgonkaffet”, sa Magda. ”Och bullarna bakar inte sig själva.”
De bakade. Bullarna blev gyllene. Magda skar itu en, bredde på smör och gav den till Knös.
Han tog en tugga.
Han blev alldeles tyst.
”Nå?” sa Magda.
”Det är …” Knös hittade inte orden. ”Det är mjukt. Och varmt. Och det smakar … som något man vill ha mer av.”
”Det heter kaka”, sa Magda. ”Eller i alla fall en bulle. Nästan samma sak.”
Hon slog in tre bullar åt honom i en kökshandduk. ”Kom tillbaka en annan natt. Men knacka försiktigt. Och tvätta händerna.”
Knös gick hem genom skogen med bullarna under armen. Han åt en på vägen. De andra två gömde han under sin sten, till i morgon.
Den natten sov han med smulor i mungipan och förklädet fortfarande på sig. Han hade glömt att lämna tillbaka det.
Om du skulle baka något till en liten grön zombie, du, vad skulle det vara? Bullar, pannkakor eller en riktig tårta? Välj i lugn och ro medan ögonen faller ihop. God natt.
