Det var en gång en liten pojke som hette Leo och som älskade att lyssna på berättelser om forna kungar och drottningar. En kväll, medan han låg i sin säng, berättade hans mamma för honom om en magisk amulett som kunde ta med honom på en resa tillbaka i tiden. Leo blundade och föreställde sig att han höll amuletten i sin hand.
Plötsligt kände han en varm bris och öppnade ögonen. Han stod mitt i en gyllene öken, och framför honom tronade de stora pyramiderna i Egypten. Leo kunde knappt tro sina egna ögon! Han hade rest tillbaka till det forntida Egypten.
När han gick mot pyramiderna träffade han en vänlig pojke som hette Ammon. ”Hej, jag heter Leo”, sa han. ”Jag har kommit för att hitta faraos hemliga skatt.” Ammon log och sa: ”Jag kan hjälpa dig! Min farfar har berättat för mig om en skatt som är gömd i en av pyramiderna.”
Tillsammans gick de två pojkarna mot den största pyramiden. De hittade en hemlig ingång som ledde dem in i en mörk gång. Leo höll Ammons hand medan de gick längre in i pyramiden. Plötsligt såg de ett svagt ljus framför sig.
När de kom fram till ljuset befann de sig i ett stort rum fyllt av glänsande guld och ädelstenar. ”Wow, det är Faraos hemliga skatt!”, utbrast Leo. Men Ammon skakade på huvudet. ”Det är inte skatten. Skatten är något mycket mer värdefullt”, sa han.
Leo såg sig omkring och upptäckte en gammal papyrusrulle som låg på en piedestal. Han tog upp den och läste de vackra hieroglyferna. ”Det är ett meddelande från faraon”, sa Ammon. ”Han säger att den sanna skatten är vänskap och kärlek, som varar för evigt.”
Leo log. Han insåg nu att den verkliga skatten inte var guld eller ädelstenar, utan de vänskapsband och den kärlek som vi delar med varandra. Han tackade Ammon för att han hade visat honom den sanna skatten.
Plötsligt kände Leo återigen en mild bris och han blundade. När han öppnade ögonen befann han sig tillbaka i sin säng. Hans mamma satt bredvid honom och log. ”Vad drömde du om, min älskling?”, frågade hon.
Leo kramade sin mamma och sa: ”Jag hittade en skatt i Egypten, men den bästa skatten var att ha en vän som Ammon.” Hans mamma kysste honom på pannan och sa: ”Det är den bästa skatten av alla.”
Och med det föll Leo in i en djup, fridfull sömn och drömde om nya äventyr och vänskap som väntade på honom.
