Det var en solig måndagsmorgon, och Noah vaknade med fjärilar i magen. I dag var en speciell dag, för det var hans allra första dag på förskolan. Han hade längtat efter den här dagen ända sedan hans föräldrar hade berättat om alla roliga saker han skulle få vara med om där.
Noah åt sin frukost snabbt, medan han tänkte på de nya vännerna han skulle träffa och alla lekar han skulle leka. Hans mamma hjälpte honom att ta på sig sin favoritryggsäck, som var fylld med en matsäck och hans mjuka nalle, Benny, som skulle följa med för att hålla honom sällskap.
När de kom fram till förskolan blev Noah mött av en vänlig dam med ett stort leende. ”Hej Noah, jag heter Fröken Mette”, sa hon. ”Vi har sett fram emot att träffa dig!” Noah tittade upp på sin mamma, som gav honom en uppmuntrande nick. Han tog ett djupt andetag och gick in i det färgglada rummet fullt av leksaker och glada barn.
I början kände Noah sig lite blyg. Han höll hårt i sin mammas hand medan han tittade sig omkring. Men så såg han en pojke som lekte med en stor röd brandbil. Pojken vinkade till Noah och sa: ”Hej, jag heter Emil. Vill du leka med mig?”
Noah tittade upp på sin mamma, som log och sa: ”Gå bara dit och lek, älskling. Jag är precis här om du behöver mig.” Med lite mod i magen gick Noah fram till Emil, och snart var de två pojkarna i full gång med att köra brandbilen runt i hela rummet.
Efter en stund sa Fröken Mette att det var dags för samling. Alla barnen satte sig i en ring, och Fröken Mette läste en historia om en liten björn som också skulle börja på förskolan. Noah lyssnade spänt och kände sig lite som den lilla björnen i berättelsen.
När historien var slut var det dags att gå ut på gården. Noah och Emil sprang ut tillsammans och hittade snabbt gungorna. De turades om att ge varandra fart, medan de skrattade och ropade ”högre, högre!”
När det blev dags för lunch satte sig Noah bredvid Emil och packade upp sin matsäck. Han delade några av sina morotsstavar med Emil, och Emil delade sina russin med Noah. De två pojkarna pratade och skrattade som om de alltid hade känt varandra.
När dagen började lida mot sitt slut kom Noahs mamma för att hämta honom. ”Hur har din dag varit, Noah?” frågade hon. Noah log stort och sa: ”Det har varit roligt! Jag har fått en ny vän, och vi har lekt med brandbilar och gungat!”
På vägen hem berättade Noah för sin mamma allt om sin dag, och hon lyssnade med ett leende. ”Jag är så stolt över dig, Noah”, sa hon. ”Du är så modig och har haft en fantastisk första dag på förskolan.”
När det blev läggdags kröp Noah ner under täcket med Benny vid sin sida. Han tänkte på alla roliga saker han skulle göra på förskolan i morgon och somnade med ett leende på läpparna, redo för ännu en spännande dag.
