Den lilla blomman och regndropparnas lek

⏳ 3 minutters læsetid

Det var en gång en liten daggkåpa som stod i en rabatt under köksfönstret hos en flicka som hette Filippa. En daggkåpa är en växt med mjuka runda blad som liknar små gröna paraplyer med tänder i kanten, och med små gulgröna blommor som nästan ingen lägger märke till.

Men daggkåpan hade en hemlighet. Den kunde leka med regndroppar.

En eftermiddag i juli kom regnet. Det kom stilla, ett fint varmt sommarregn, och Filippa stod i fönstret och tittade.

Den första regndroppen träffade ett blad på daggkåpan. Den rann inte ut. Den sjönk inte in. Den blev liggande ovanpå, rund och blank, som en liten kula av glas.

Sedan kom en droppe till. Den rullade bort mot den första. De möttes och blev en, lite större.

Filippa tryckte näsan mot rutan.

Bladen på daggkåpan var täckta av miljontals pyttesmå hår, så små att man inte kunde se dem. Håren höll dropparna uppe, så att de aldrig rörde vid själva bladet. De blev bara liggande och rullade runt, som kulor i en skål.

Regnet föll. Dropparna rullade. De rann ner mot mitten av varje blad, där det var lägst. Där samlades de till en enda stor blank droppe som sken som silver. Varenda blad hade sin egen silverkula i mitten.

Sedan kom en vindpust. Bladen vippade. Silverkulorna rullade ut över kanten och föll ner på bladet nedanför. Hopp. Hopp. Ner från blad till blad, som ett litet vattenfall av pärlor.

Det var regndropparnas lek.

Regnet slutade. Solen kom fram. Och nu glittrade alla silverkulorna på en gång.

Filippa sprang ut i trädgården barfota. Hon satte sig på huk vid rabatten. Hon rörde försiktigt vid ett blad med ett finger. Silverkulan rullade runt, men gick inte sönder.

Mormor kom ut och ställde sig bredvid henne.

”Förr i tiden trodde folk att de där dropparna hade särskilda krafter”, sa hon. ”De samlade dem på morgonen. De trodde att de kunde göra guld av dem.”

”Kunde de det?” frågade Filippa.

”Nej”, sa mormor. ”Men de var vackra att titta på.”

Ingen ser silverdropparna i rabatten under köksfönstret i natt. Men de ligger där, en i mitten av varje blad, och väntar på att Filippa ska vakna. God natt.