Det var en gång en liten enhörning som hette Stjärnstoft. Hon hette så för att hennes päls var mörkgrå med små vita prickar över hela ryggen, som om någon hade strött stjärnor över henne.
Stjärnstoft bodde ensam i utkanten av skogen. Hon var inte olycklig. Men på kvällarna var det väldigt tyst.
En kväll, precis när det höll på att bli mörkt, hörde hon ett ljud under en fläderbuske. Ett litet, snörvlande ljud. Hon böjde ner huvudet. Inne under busken darrade en liten kaninunge.
”Har du gått vilse?” frågade Stjärnstoft.
Kaninungen nickade. Han hette Trulle. Han hade jagat en fjäril, och när han tittade upp var han på ett helt annat ställe.
”Vet du vilket håll du kom ifrån?”
Trulle skakade på huvudet.
Stjärnstoft funderade. Hon visste inte var kaninerna bodde. Men hon visste något om kaniner. När de blev rädda, eller när någon av dem saknades, stampade de i marken med bakbenen. Duns. Duns. Det kunde man höra långt bort om man lade örat mot marken.
Så Stjärnstoft lade sig ner i gräset med ena örat mot marken. Trulle gjorde likadant bredvid henne.
De låg alldeles stilla.
Först hörde de ingenting. Sedan, långt borta: duns. Paus. Duns, duns.
”Det är min mamma!” viskade Trulle.
De reste sig och gick ditåt. Vart tionde steg lade de sig ner igen och lyssnade. Duns. Lite högre. Duns, duns. Ännu högre.
Vid kanten av en klöveräng stod en stor, brun kanin på bakbenen. Hon stampade så att marken skakade. När hon såg Trulle slutade hon och sprang fram och tryckte sin nos mot hans.
Stjärnstoft stannade en bit bort. Hon ville inte skrämma någon.
”Tack”, sa kaninmamman. Hon tittade på Stjärnstofts prickiga päls. ”Du får gärna komma förbi. Vi bor precis här, under staketet.”
Nästa kväll kom Stjärnstoft förbi. Och kvällen därpå. Hon lade sig i gräset vid staketet, och Trulle kom ut och lade sig mellan hennes framben, och sedan låg de och tittade upp på de riktiga stjärnorna tills det var alldeles mörkt.
Det var inte så tyst längre.
Trulle sover nu, du, under staketet vid klöverängen, tätt intill sin mamma. Ingen stampar i marken i natt. Det är ingen som saknas. Sov gott. God natt.
