Det var en gång en liten agent som hette Alex, och han var på sitt viktigaste uppdrag någonsin.
Han var sju år. På dagarna var han bara Alex. Men på kvällen, när han hade sin svarta keps på sig och pappas gamla kikare runt halsen, var han Agent A, och ingen hemlighet i hela trädgården var säker.
Det var en varm kväll i juni, och han fick vara uppe lite längre eftersom det var helg.
Och då såg han det.
Det lyste i den gamla trädkojan. Ett litet grönt ljus som lyste alldeles stilla nere vid golvet.
Agent A satte sig på huk bakom krusbärsbusken. Han tittade i kikaren. Ljuset var kvar.
”Sanna”, viskade han i sin walkie-talkie. ”Kom. Nu.”
Sanna var hans storasyster, tolv år. Hon kom med en ficklampa, och pappa ställde sig i altandörren och höll ett öga på dem.
”Vad är det?” sa hon.
”Jag vet inte”, sa Alex. ”Kanske en spion.”
De gick dit tillsammans. Sanna sa att Alex skulle hålla i stegen med båda händerna. Hon klättrade upp först och lyste in.
”Släck”, viskade Alex. ”Annars kan vi inte se det.”
Sanna släckte ficklampan. De tittade in i mörkret i trädkojan.
Nere på golvet, i en springa mellan två brädor, satt något litet som lyste grönt. Det liknade en liten lampa. Men den hade ben.
Sanna satte sig på knä. ”Det är en lysmask”, viskade hon.
Det stora avslöjandet var att det inte var en mask. Det var en skalbagge. En honskalbagge, utan vingar, och längst bak på kroppen hade hon en liten lampa som lyste helt av sig själv. Hon satt stilla och lyste, så att hanarna, som kan flyga, skulle hitta henne i mörkret.
”Hon skickar hemliga signaler”, sa Alex.
De satt alldeles stilla. Och då kom något litet och mörkt flygande ute från trädgården. Det surrade lite grann, flög in genom trädkojans dörr och landade precis bredvid det gröna ljuset.
Alex skrev ner det i sin anteckningsbok när han kom in. Uppdrag löst. Spionen: en lysmask. Hemligt meddelande: mottaget.
Om du tittar ut i natt, du, och det finns en liten grön prick nere i gräset, så är det ingen spion. Det är en liten skalbagge som lyser så att någon ska hitta henne. Agent A sover redan, och på hans nattduksbord ligger anteckningsboken med fall nummer ett, löst. God natt.
