Spöken

Under den gamla eken i trädgården har Luna alltid känt att någon tittar på henne. En kväll leker hon kurragömma med ficklampan – och hittar ett litet spöke som bara har övat på att gömma sig.

Frits tror inte på spöken, men lillasyster Dagny tror på allt. En regnig söndag på ett gammalt slott berättar guiden fru Gyrid om Den Viskande, en ande som hörs i väggarna – och så viskar det verkligen ur en liten mässingslucka.

Folke är sju år och vill gärna se ett spöke – bara ett litet. Morfar Einar berättar om den vita frun som svävar runt kyrktornet vid fullmåne, och efter middagen går de ut på spökjakt.

Gustav kan vissla med två fingrar så högt att kråkorna lyfter. En eftermiddag i skogen träffar han det lilla spöket Silas, som är ledsen för att han inte kan säga bu – så de börjar öva.

Vilja har en osynlig vän som bor i källaren. Han heter Snurrtopp, för han snurrar alltid runt när han är glad. En kväll i november frågar pappa vem hon pratar med där nere – och han skrattar inte.

Bertram har just fått ett eget rum högst upp i det gamla, gula huset, men på nätterna kommer ljuden: klonk, väs och knirk. En natt smyger han upp på vinden med sin ficklampa och möter ett spöke som heter Einar.