Långt nere längs den slingrande floden bodde en stor krokodil som hette Karl. Karl var den största och starkaste krokodilen i hela träsket – och det visste han mycket väl. Han röt högt, slog med svansen och gjorde vågor så att de små djuren flög runt i vattnet.
De andra djuren var rädda för Karl. När han kom simmande gömde sköldpaddorna sig i sina skal, fåglarna flög iväg och de små fiskarna försvann ner i leran. Karl skrattade bara. ”Ha! De vet vem som bestämmer här!”
Men allt eftersom dagarna gick började Karl ha tråkigt. För det var ingen som ville leka med honom. Ingen ville simma kapp eller leka kurragömma i vassen. När han ropade ”Kom nu och lek!” var det ingen som svarade.
En kväll, när solen gick ner, tittade Karl ut över floden och suckade. ”Kanske… kanske vill de inte vara med mig, för att jag är för elak,” tänkte han.
Dagen efter provade Karl något han aldrig hade gjort förut. Han simmade tyst fram till den lilla sköldpaddan Tulle, som gömde sig i vassen. ”Hej… vill du leka?” frågade Karl – utan att ryta.
Tulle tittade försiktigt upp. ”Leka? Med dig? Du brukar ju alltid knuffas och föra oväsen.”
Karl tittade ner i vattnet och nickade. ”Jag vet… men jag vill gärna försöka vara snäll.”
Tulle funderade en stund. ”Okej… men då måste du visa det.”
Karl nickade ivrigt. Tillsammans simmade de ut på floden. Karl lät bli att plaska eller ropa. Han lyssnade när Tulle berättade historier om livet som sköldpadda.
Sakta kom fler djur fram. Fåglarna satte sig i träden, fiskarna dök upp ur leran, och till och med den gamla grodan Frida hoppade upp på en sten. ”Vad är det som händer här?” frågade hon.
”Jag… jag försöker vara snäll,” sa Karl. ”Kanske… vill ni vara mina vänner?”
Det blev helt tyst en stund. Sedan nickade Frida. ”Alla kan bli bättre, om de vill.”
Och så började en helt ny tid för Karl. Han lärde sig att det var mycket roligare att ha vänner än att vara den största och mest fruktade i floden.
Från den dagen blev Karl känd som ”Kompis Karl”, och varje kväll satt hela flocken tillsammans vid floden och berättade historier, skrattade och myste.
God natt, lilla vän. Kom ihåg att det bästa i världen är goda vänner – och att alla kan bli snälla, om de vågar försöka.
